
38
modellen med hjälp av begreppen communio och congregatio.
Begreppen postmodernitet, paradigm och paradigmskifte tillsammans
med frågorna om identitet och pluralism kommer att kasta nytt ljus över
modellen.
I.B.3. Identitet och pluralism
Ordet identitet härstammar från det latinska ordet idem som betyder
densamma. Det implicerar likadan-het eller sammanfallande. Svenska
Akademins ordlista beskriver ordet identitet på två sätt, dels som
”fullkomlig överensstämmelse”, dels med frasen ”styrka sin identitet”
som ”att man är den man utger sig för”. I det senare fallet öppnas dörren
för olika förståelse av ordet, så olika att ordet nära nog upphäver sig
själv. Ordet används nämligen ofta för att särskilja eller för att betona
det unika vilket gör det föränderligt.
63
Inom sociologin är det vanligt att skilja mellan tre olika synsätt på
begreppet identitet. Det första benämns för det essentialistiska och
betyder i korthet att identiteten har en oföränderlig kärna, ett medfött jag
som kvarstår när allt annat skalats bort. Det andra synsättet är det
konstruktivistiska som tar sin utgångspunkt i det faktum att den
psykologiska och sociala verkligheten inte finns på förhand utan i stället
aktivt konstrueras av människor. Begrepp som motidentitet och
gruppidentitet blir här viktiga. Det tredje synsättet är det
postmodernistiska vars främsta tes är att det inte finns några fasta eller
stabila identiteter, alla identiteter är flytande, dynamiska och osäkra.
64
De två senare synsätten innebär att den enskilda människans
identitet inte är fixerad en gång för alla. Tvärtom, kan hon vilja vidga
förståelsen av sig själv och identifiera sig med en eller flera grupper.
Gruppen kan till exempel vara religiös, politisk eller kulturell och
därmed är begreppet identitet ytterst komplext. Människan kan själv
63
Se vidare Håkan Ulfgards resonemang i inledningen av artikeln ”Innanför och utanför i
Bibelns värld” i Lejon, K E pluribus unum?, sid 13.
64
Stier, J. Identitet – människans gåtfulla portträtt, sid 20 f.
Comments to this Manuals