
230
Sammanfattningsvis går det att konstatera att Neighbours dröm
föddes ur den nattsvarta skog Dante diktade om. Här föddes det hopp på
nytt, det som Neighbour ägt sedan barnsben. Det tog sig strax uttryck i
att församlingen omorganiseras från en ”come-structure” till en ”go-
structure”. Vid den tiden, 1970-talet, driver Neighbour fortfarande en
klassiskt evangelikal omvändelseverksamhet – om än genom Share-
groups eller Target-groups. Medlemmarna behöver vara ”totally
committed”.
Emellertid sker en förskjutning under 1980-talet när Neighbour
vistats i Singapore och när han upptäcker Tonna och cellen blir kyrkan.
Han får en djupare förståelse av såväl kyrkan som samhällets
uppbyggnad, något som han enligt min mening också använder sig av.
Det sker en förskjutning på så sätt att ansvaret för evangelisationen
flyttas från den enskilde till cellen. Sättet att evangelisera blir i stället att
bilda celler på fiendens område, något som framgår av Where Do We Go
From Here? 1990.
Det betyder inte att den enskilde blir mindre betydelsefull, men att
cellmedlemmarna utför evangelisationen tillsammans. I och med att
varje cellmedlem bidrar till evangelisation blir också utrustandet av dem
målinriktat, något jag ska behandla i nästa avsnitt.
V.C.3. Utbildningen
Neighbour menar att varje cell behöver vägledas av tre principer. Dessa
principer är först att det ska finns material för självstudier som hjälper
den enskilde att förkovra sig i kunskap, förståelse och färdigheter. För
det andra att varje celledare fostrar blivande celledare och för det tredje
att cellen aktivt utövar evangelisation.
58
Det är med andra ord ett stort
förändringsarbete som sätts igång och i det här avsnittet ska jag närmare
presentera principerna och något kommentera processerna kring
förändringsarbetet.
58
Neighbour 2000, sid 234.
Comments to this Manuals